INTERNETGENERATIONEN, DIGITAL NATIVES OCH GENERATION Y

En DN är en person som vuxit upp inne i en värld där internet är en del av vardagen, alltså ungefär (i västvärlden) 80-talsiter och framåt. Ordet kommer ursprungligen från Marc Prenskys verk Digital Natives, Digital Immigrants (2001). Termen är inte helt oproblematisk då den tycks skilja mellan olika sorters människor, och att DN är bättre än DI på det digitala (vad nu ”det digitala” är), men om termen bara syftar till att beskriva en epok när någon är född så är den ändå användbar, tycker jag (exempelvis alla som föddes under Upplysningen var inte upplysta, och alla som föddes innan dess levde inte i mörker).

Internetanvändningen ökar explosionsartat. Vi lever våra liv i allt större utsträckning framför datorn, och världen håller på att planas ut. De som vuxit upp i detta landskap är bättre anpassade för detta i bemärkelsen att de inte hela tiden behöver ”översätta” sin världsbild, på samma sätt som att en person som är uppvuxen i Storbritannien inte behöver tänka på svenska innan personen pratar. För att förstå DN måste vi alltså lära oss språket eller symbolerna eller världsbilden, och det gör vi genom att vara intresserade och genom att pröva deras värld. Vi måste också vara något konservativa och kritiskt granska det nya, för allt det vi tar för givet är inte lika uppenbart för dem. Internet är inte den enda världen.

Det går att vara positiv till denna nya ordning, att se alla möjligheter och verkligen trycka för att denna världen är framtiden. Vem betalar numera sina räkningar på banken? Är det inte underbart att kunna köpa mat och kläder utan att ta bilen till närmsta storstad? Vi kan aldrig riktigt förstå de unga – vi kommer alltid att se på dem med ett visst förakt och oförståelse, så har det alltid varit – och därför ska vi hjälpa dem så mycket vi kan.

Det negativa synsättet är att internet tar för stor plats i DN:s liv. Vi lever våra liv helt öppet nu och redan på 90-talet kunde man få reda på i princip allt om en människa och helt förstöra deras liv – allt går för snabbt fram. Den djupa förståelsen av sociala relationer och den fysiska verkligheten håller på att gå förlorad. Vad hände med naturen? Vad hände med det mänskliga mötet? Med kontemplationen, med grubblandet och den intellektuella tukten?

En intressant studie fick jag genom en kursares blogg. Hon sammanfattade studien på ett bra sätt:

1. Första fasen (3-6 år)
   Spel och video. Sidor för färgläggning, rita klippdockor, djurbilder, leksaker, skolverksamhet.
2. Andra fasen (7-10 år)
   Mer av kommunikation, underhållning och information (---).
   
3. Tredje fasen (11-14 år)
   Ännu mer av kommunikation och communities. Nytt är communities som bilddagboken, Stardoll, Stallet.
   
4. Fjärde fasen (15-18 år)
   Mer av nyheter, egen produktion.

Detta bygger givetvis på ett visst utvecklingspsykologiskt perspektiv, där barn förändras genom olika stadier, men den är ändå användbar och tänkvärd.

DN är inte annorlunda än någon annan generation, i bemärkelsen att de vill förändra och förbättra det dåliga och att de tycker att allt tar för lång tid. Unga människor är ”present oriented” och för att kunna leva på ett bra sätt så måste detta förändras, läras bort. Att kunna arbeta och bygga relationer bygger på grundidén att belöningen kommer senare, ”future oriented”. (Se inlägget ZIMBARDO, 28/5)

Det stora kruxet är hur vi får unga intresserade av vad vi vill att de ska vara intresserade av. Här gäller det förståss att, i den nya världen, så bör de inte vara intresserade av det vi var intresserade av, så vi måste lära oss att se in i framtiden för att förstå vad som komma skall. Och det är svårt, eller omöjligt. Men, vi kan börja med att motivera våra val, och få de unga att förstå varför vi tycker att det är intressant. Då kan de själva välja att ta till sig det som motiverar.

Ett redskap för detta är så klart IKT. Att kunna kommunicera genom IT är att använda det språk som de unga kan, och som de kommer att behöva i framtiden.

Framtiden är givetvis oviss, men av allt att döma kommer IT användandet att fortsätta öka. Min vision är att ju högre studier som bedrivs, desto mer kommer IKT att användas i undervisningen. Om vi ska förbereda de unga på högre studier så måste vi också förbereda dem på IKT.