DOCS AINT DOING IT FÖR MIG

har jobbat i google docs nu när jag inte är hemma och inte har tillgång till word. det finns säkert många fördelar med denna tjänst, att fler personer kan jobba med samma text exempelvis, men som ett substitut för microsoft word funkar det inte. kanske beror det på att jag är van att arbeta med word och därför blir frustrerad över vissa saker. jag känner mig som mamma, som inte förstår varför hennes nya tv inte fungerar trots att hon kopplat in den på samma sätt som hon "alltid gjort, det har ju funkat förut".

men.

jag tror också att docs helt enkelt är ett sämre program för att skriva textdokument. mindre användarvänligt och sämre funktioner. words har givetvis ett försprång än så länge. docs kanske är en framtid, eller så får folket på microsoft ta till sig fördelarna med googles tjänst. än så länge håller jag mig till word.

har gjort klar uppgift 1b till kursen, men vet inte hur jag ska lämna in den. den finns ju sparad på internet så jag gör om den till ett worddokument och skickar in när jag kommer hem.

DET RÖDA: MUSIKEN

det var länge sedan jag hittade riktigt bra ny musik. jag är lite elitistisk när det gäller sånt i vanliga fall, och många gånger förkastar jag band på underliga grunder. hästpojken var ett sånt band, som jag senare började lyssna på och gilla. musik är något viktigt för mig, och det gäller att jag är i rätt stämning när nya artister ska ta plats i mitt medvetande.

i går natt hände något som bara händer var femte år eller något sånt. ett nytt band exploderade framför mina ögon och inuti mina öron. kanske är det för att jag inte har några tv-kanaler hemma, och när jag nu ser på mtv där all musik låter lika dant och ser lika dant ut, så var jag i rätt stämning när något så kraftigt bröt mot allt. La Roux har inget nytt sound, och är inte nyskapande på något sätt, men det jag hört hittills är galet bra. det är depeche, det är yazoo. minimalistiskt, fantastiska texter, synt. magi.

check it out:

INSTICKSMODULSPROBLEM

ett stort problem med det här nya internet är att program förutsätter varandra. att det exempelvis inte går att spela en viss film för att vissa program inte finns installerade. det kanske inte är ett så stort problem i vanliga fall, men när man inte har sin egen dator och inte kan ladda ner allt som behövs så blir det problem.

jag kan inte ser filmer från kursens hemsida. eftersom jag inte är "administratör" för datorn så kan jag inte ladda hem någon insticksmodul som skulle lösa problemen.

och så ska man ju inte ladda hem en massa program till burken. virus och trojaner och helt plötsligt så sprängs allt.

poängen här är att det nya internet faller delvis på sitt eget grepp, och fördelar blir till nackdelar.

SKOGEN

den här veckan är jag hos mamma, ute i vildmarken med mygg getingar stenar och utedass. det är fridfullt och rastlöst på samma gång. mycket av rastlösheten hade nog försvunnit om internet hade fungerat. det gör det inte. det tog 20 minuter att gå in på den här sida, något som annars tar under en minut. då blir jag rastlös.

igår var det mulet och lek med barn. idag är det sol och läsa bok. och VM så klart. jag ursäktar mig med att tänka att "jag blir nog bränd om jag ligger ute för länge". patetiskt, men rationellt (i manlighetsnormens anda).

de har en hund här. vi kastar bollar, drar i snöre och badar i sjön. tänkte fortsätta läsa lite om 2.0, men det är enerverande med kass uppkoppling. kommer nog att bli lite sen med inlämning 1b och c. tråkigt, men jag får ta igen nästa vecka när jag kommer in till stan. har en lucka mellan lördag och torsdag då jag kan få mycket gjort.

hoppas.

VICTORY/PEACE TAR LÅNG TID ATT LÄRA

jag är i ronneby nu. där "hemma" en gång var. det är roligt på många sätt, men det blir inte mycket tid över till sommarkursen. det är för många syskonbarn här:

maja, cajsa, mika, jack,

colin, milla, isak, ines, elliott.

fast det måste sägas att mitt huvud fortfarande har ett ben kvar i skolan. jag försöker förklara saker som mina systrar lastar över på mig, eftersom jag är "filosofisk". barn är filosofiska, sen tränas det bort när de ska in i skolsystemet. eller någon form av transformation genomgås i alla fall, och det är skönt att vara här när frågorna fortfarande är aktiva. det viktiga är, vill jag påstå, att förstå vad frågorna handlar om. ett barns perspektiv, inte barnperspektiv.

"varför blir man rädd?" handlar inte om evolution, utan om fenomenologi. alltså, varför upplevs vissa saker som skrämmande, eller som roliga osv. ofta kommer vi inte fram till något - ja "vi", för jag är ingen auktoritet när barn styr frågorna - men det viktiga är samtalet och att tänkandet börjar puttra. "varför blir man rädd?" handlar alltså i slutändan om en vilja att veta, vad som helst, och en vilja att prata, om vad som helst.

och så lär vi oss nya ord, och nya tecken med händerna. det tog tio minuter att lära sig göra V-tecknet. det är magi att titta på hur hjärnan jobbar med de små fingrarna, och musklerna är spända i hela armen, och tillslut så.

jag ska lära de om web 2.0 i morgon...

INTERNETGENERATIONEN, DIGITAL NATIVES OCH GENERATION Y

En DN är en person som vuxit upp inne i en värld där internet är en del av vardagen, alltså ungefär (i västvärlden) 80-talsiter och framåt. Ordet kommer ursprungligen från Marc Prenskys verk Digital Natives, Digital Immigrants (2001). Termen är inte helt oproblematisk då den tycks skilja mellan olika sorters människor, och att DN är bättre än DI på det digitala (vad nu ”det digitala” är), men om termen bara syftar till att beskriva en epok när någon är född så är den ändå användbar, tycker jag (exempelvis alla som föddes under Upplysningen var inte upplysta, och alla som föddes innan dess levde inte i mörker).

Internetanvändningen ökar explosionsartat. Vi lever våra liv i allt större utsträckning framför datorn, och världen håller på att planas ut. De som vuxit upp i detta landskap är bättre anpassade för detta i bemärkelsen att de inte hela tiden behöver ”översätta” sin världsbild, på samma sätt som att en person som är uppvuxen i Storbritannien inte behöver tänka på svenska innan personen pratar. För att förstå DN måste vi alltså lära oss språket eller symbolerna eller världsbilden, och det gör vi genom att vara intresserade och genom att pröva deras värld. Vi måste också vara något konservativa och kritiskt granska det nya, för allt det vi tar för givet är inte lika uppenbart för dem. Internet är inte den enda världen.

Det går att vara positiv till denna nya ordning, att se alla möjligheter och verkligen trycka för att denna världen är framtiden. Vem betalar numera sina räkningar på banken? Är det inte underbart att kunna köpa mat och kläder utan att ta bilen till närmsta storstad? Vi kan aldrig riktigt förstå de unga – vi kommer alltid att se på dem med ett visst förakt och oförståelse, så har det alltid varit – och därför ska vi hjälpa dem så mycket vi kan.

Det negativa synsättet är att internet tar för stor plats i DN:s liv. Vi lever våra liv helt öppet nu och redan på 90-talet kunde man få reda på i princip allt om en människa och helt förstöra deras liv – allt går för snabbt fram. Den djupa förståelsen av sociala relationer och den fysiska verkligheten håller på att gå förlorad. Vad hände med naturen? Vad hände med det mänskliga mötet? Med kontemplationen, med grubblandet och den intellektuella tukten?

En intressant studie fick jag genom en kursares blogg. Hon sammanfattade studien på ett bra sätt:

1. Första fasen (3-6 år)
   Spel och video. Sidor för färgläggning, rita klippdockor, djurbilder, leksaker, skolverksamhet.
2. Andra fasen (7-10 år)
   Mer av kommunikation, underhållning och information (---).
   
3. Tredje fasen (11-14 år)
   Ännu mer av kommunikation och communities. Nytt är communities som bilddagboken, Stardoll, Stallet.
   
4. Fjärde fasen (15-18 år)
   Mer av nyheter, egen produktion.

Detta bygger givetvis på ett visst utvecklingspsykologiskt perspektiv, där barn förändras genom olika stadier, men den är ändå användbar och tänkvärd.

DN är inte annorlunda än någon annan generation, i bemärkelsen att de vill förändra och förbättra det dåliga och att de tycker att allt tar för lång tid. Unga människor är ”present oriented” och för att kunna leva på ett bra sätt så måste detta förändras, läras bort. Att kunna arbeta och bygga relationer bygger på grundidén att belöningen kommer senare, ”future oriented”. (Se inlägget ZIMBARDO, 28/5)

Det stora kruxet är hur vi får unga intresserade av vad vi vill att de ska vara intresserade av. Här gäller det förståss att, i den nya världen, så bör de inte vara intresserade av det vi var intresserade av, så vi måste lära oss att se in i framtiden för att förstå vad som komma skall. Och det är svårt, eller omöjligt. Men, vi kan börja med att motivera våra val, och få de unga att förstå varför vi tycker att det är intressant. Då kan de själva välja att ta till sig det som motiverar.

Ett redskap för detta är så klart IKT. Att kunna kommunicera genom IT är att använda det språk som de unga kan, och som de kommer att behöva i framtiden.

Framtiden är givetvis oviss, men av allt att döma kommer IT användandet att fortsätta öka. Min vision är att ju högre studier som bedrivs, desto mer kommer IKT att användas i undervisningen. Om vi ska förbereda de unga på högre studier så måste vi också förbereda dem på IKT.

NOVVUS ORDO SECLORUM

idag skulle jag ta det piano, och vaknade sent av att en vän ringde. vi drack frukost på söder och pratade om VM. det var en skön start på sommaren. annars så tänkte jag bara skriva lite idag. och okynnesläsa en bok som inte har något med utbildning, kunskap eller något jag räknar som nyttigt.

jag tänkte skriva en slags ordlista, med begrepp som handlar om den här kursen. för att jag själv bättre ska förstå och så att andra kan säga var jag tänker fel. men det får bli imorgon, för nu är klockan redan halv fyra och det är snart dags att laga mat.

idag blir det bara två filmer, på temat den nya världen, som jag tänkte skriva något kort om. det finns galet bra sidor med intressanta filmer som jag kan länka, men det får bli en annan dag.

• den första filmen är från Kunskapens Dag, 2007 tror jag. den är gammal, men aktuell. Fredrik Härén pratar om två världar, och hur insnöade vi är på vår egen kultur. likt Odysseus skriker vi att vi inte behöver någon hjälp, likt Odysseus ska vi vandra utan riktning.

• den andra filmen är en tankeväckande vision om detta århundradet kommer att utvecklas, efter att världen blivit platt. platt i den bemärkelsen att det finns inga murar kvar som skymmer sikten. Thomas Friedman berättar om sin bok, och globalisering 3.0 - där individerna, inte länder eller företag, är globala.

dessa två filmer är bra för att de ger en välbehövd spark i röven på alla oss som tror att kulturen börjar och slutar i solnedgångens civilisation.

INTO THE GREAT WIDE OPEN

det finns så mycket som skrämmer mig med den här videon. jag vill annars tro att jag inte är en rädd människa. gillar inte getingar, eller skorpioner, vilket förstås är två helt irrationella rädslor då getingar inte gör ont och skorpioner inte finns i närheten.

men.

den här videon har många element som tillsammans gör den vacker och fasansfull på samma gång. den har det okända, det mörka, djupt vatten, fall, andnöd, och skönhet. allt detta är givetvis livsfarligt.

håll till godo:

OM ATT GRÄVA

jag har spekat runt på nätet den här morgonen. och igår kväll. det finns

• mycket att se
• mycket att göra
• att lära

har fixat lite med kursares bloggar och svarat på inlägg i forumet för kursen. har grävt ner mig i diverse verktyg för lärare. det känns som att man aldrig kommer ikapp. men det är väl så att det inte är målet som är målet, utan resan. grävandet och spekandet i jorden, krafsandet på ytan.

ska ut och ta en halvmil nu, och sen belönamig själv med en kopp kaffe i solen framför DN. allt kan inte vara digitalt.

men mycket kan.

HUSGUDAR

det var en dokumentär på tv igår. jag hade ganska låga förväntningar, men det var inte så många pekpinnar om skönhet och internetanvändning som beskrivningen av dokumentären antydde. det var ett ganska enkelt upplägg: "girl meets boy, boy turns bad, girl becomes brave".

det som slog mig var, förutom att världen är helt galen, att det är omöjligt att skydda sig. jag visste det här innan jag sett på tv4, men i samband med att jag läser den här kursen blev det ännu tydligare att vi bara har några få alternativ.

1. vi struntar i allt, flyttar ut till skogen och skaffa oss ett potatisland
2. vi faller tillbaka till ett slags urtillstånd, skaffar vapen, låser in oliksinnade
3. vi försöker se världens goda, skaffar en husgud som vi ber till och hoppas på det bästa

det går inte att vara rädd, för allt, hela tiden. eller, det går inte att leva om man är rädd. det vi faktiskt kan göra är att försöka höja levnadsstandarden i världen och hoppa att det smittar av sig så att framtidens människor lever lite lite bättre än vi.

och alla vet (hoppas jag) att roten till allt ont är ojämlikhet. pengar må vara ett medel för detta men det är inte pengars fel i sig. det är val snart. må det ske.