Begreppet Filosofimedvetande

två sidor av facebook:

1. dags att avsluta det där nu? visst är det kul att spionera på kompisar, men det tar för mycket tid (även om jag inte är en hardcore-facebookanvändare) och det börjar kännas lite olustigt med bilder från en fylla hösten 06.
2. å andra sidan skapar FB en kontakt med fjärran vänner och närvaro i deras liv som inte går att få på annat sätt. idag, exempelvis, hade en vän från min barndom lagt upp bilder på sin far, som just gått bort. inte nog att jag kunde, så där lagom tarftligt, säga att jag är ledsen för hans skull utan jag kunde oxå få dela minnen av fadern med honom. det var absurt att se bilderna på en man jag inte tänkt på på 15 år, och än mer absurt att han såg ut just som jag minns honom trots att han nu kolavippat.

den verkliga frågan är ju hur man hanterar och använder FB, hur jag gör för att få fördelarna större än nackdelarna. så är det ju med allt modernt kanske, ta rulltrappan när du är trött - inte alltid, titta på TVn när du har tråkigt/inget bättre för dig - inte av vana eller lättja, osv.

annars har jag tänkt mycket på begreppet Filosofimedvetande. det var i höstas (phew, snart ett år sedan) som jag först började fundera på begreppet, men jag har inte riktigt kommit till skott med att utveckla en stringent innebörd. Fm är en direktöversättning av Historiemedvetande och kan vara användbart inom filosofididaktiken. jag vet inte om "medvetande" är rätt ord, men det får duga tills vidare då Hm är så accepterat. läste i DN om ordet "hågkomst" som en bra svensk motsvarighet till engelskans "mind" (Linder, 12 juli, 2011: Ett slag för ordets återupprättelse) och kanske är detta ett bättre ord. men som sagt, jag fortsätter på historiedidaktikens spår.

Filosofimedvetande ska främst fylla ett tomrum som råder. ämnet filosofi sägs ofta vara vagt och virrigt för elever, vilket givetvis beror på andra ämnens mer tydliga strukturer men oxå, tror jag, på filosofins rädsla att definiera sig självt och ta plats som det grundläggande och rena/rationella tänkandets bas. jag tror och hoppas att med begreppet Fm så kan filosofididaktiken bli tydligare.

grundtanken är:
"Vad är det elever kan när de fått betyg i Filosofi?"
"Eleven redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar." (Skolverket)
"OK, men vad innebär det?"
"De har blivit medvetande om filosofi."
"Hur blir eleven medveten om filosofi?"
"Genom att undervisningen handlar om: 1) Existens och vetande, 2) Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen, 3) Värdefilosofi, etc."

förhoppningsvis har vi alla ett hum om vad en filosof är och vad filosofiämnet behandlar, och med det har vi oxå aningar om hur en elev "ser ut" när han eller hon klarat kursen. dess utom, i och med betygen, har vi oxå en aning om hur Filosofimedvetandet kan vara djupare eller ytligt.

jag ska försöka utveckla detta begrepp mer. snart. kanske finns det någon som har lite tips eller funderingar. låt höra!